Riksförbundet DHB

En andra chans och en annan chans – ett komvux i tiden (SOU 2018:71)

Riksförbundet DHB besvarar SOU 2018:71 - En andra chans och en annan chans.

Riksförbundet DHB är positiva till förslaget att vuxenutbildningens roll ska förstärkas och förtydligas i att utbildningen utgör en del av kompetensförsörjningen till näringslivet. Vi menar att kunskapen om studieplanering där vuxenutbildningen kan vara en möjlighet måste finnas hos studie- och yrkesvägledare redan på gymnasiet.

Riksförbundet DHB är enig med utredningen och ställer sig bakom förslaget om att de ekonomiska förutsättningarna bör säkerställas för personer med utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada som vill stärka sin ställning på arbetsmarknaden genom att studera inom vuxenutbildningen.

Vårt förbund ser mycket positivt på att utredningen uppmärksammar de praktiskt hinder som studiefinansieringen utgör för den grupp som väljer att studera vidare inom särskild utbildning för vuxna. För att det på långsikt ska vara en reell möjlighet med vidare studier vill vi se att t ex Försäkringskassan får i uppdrag att göra en utredning över en rättssäker och likvärdig finansieringsmodell som skapar likvärdiga förutsättningar för dem som vill kunna ta del av vuxenutbildningen.

Riksförbundet DHB instämmer med utredningen att det idag finns brister inom specialpedagogik inom vuxenutbildningen, som är så stora att det i flera fall innebär att undervisningen inte blir tillgänglig för de studerande. Därför skulle vårt förbund vilja se att i kommunernas uppdrag att genomföra vuxenutbildning, även ingår ett uttalat moment om kompetens om funktionsnedsättning.

Riksförbundet DHB har länge efterfrågat förbättrade möjligheter att behandla statistik i större omfattning när det gäller personer med funktionsnedsättning. Vi bedömer att det kommer att underlätta förutsättningarna för t ex utbildningar att säkerställa en likvärdig resursfördelning.

Riksförbundet DHB instämmer med utredningen i att de urvalsregler som finns i dag förmodligen inte har samma relevans idag jämfört med då de skapades under 1970-talet och att den bör ses över. Den föreslagna ändringen av att den som har minst utbildning istället ska vara den som har mest behov av utbildning, är vi positiva till. Dock ser vi en viss problematik i att använda ett begrepp som behov som nyckeln till utbildning. För att begreppet behov ska tillämpas rättssäkert för sökande till utbildningen bör det klargöras genom exempelvis ett stödmaterial eller annan dokumentation vad ett behov innebär.

Riksförbundet DHB ställer sig bakom förslaget att särskild utbildning för vuxna ska ingå som del i den kommunala vuxenutbildningen. Emellertid behöver kommunernas uppdrag vad gäller individens rätt till en likvärdig utbildning förtydligas och den specialpedagogiska kompetensen måste stärkas på kommunal nivå.

 

Ovanstående text är endast en sammanfattning av vår remiss, hela texten kan du läsa i det bifogade materialet.

Stäng formuläret.