Riksförbundet DHB

Riksdagspartierna har besvarat frågor från Riksförbundet DHB

Inför valet så har DHB ställt fyra frågor till riksdagspartierna om bland annat LSS och TUFF. Läs vidare för att se partiernas svar!

Valspecial!

Riksförbundet DHB har skickat frågor till samtliga riksdagspartier inför valet i höst. Partierna har besvarat dem och vi presenterar här deras svar.

Vi har ställt fyra frågor till partierna som är kopplade till våra målgrupper. Vissa svar är mer utförliga än andra men vi är glada och tacksamma att vi fått svar från samtliga partier och vi hoppas att deras svar kan hjälpa er inför valet. Frågorna är numrerade nedan:

1. Idag har föräldrar som har barn som kommunicerar på teckenspråk rätt till totalt 240 timmars undervisning i språket. Det är ungefär 4,6 timmar per vecka under ett år. Under den tiden ska en förälder hinna lära sig tillräckligt för att inte bara kunna kommunicera utan även utveckla sitt barns språk. Kan ert parti tänka er att höja antal timmar för teckenspråksutbildning för föräldrar?

2. I 80 år har specialskolan varit statlig. Skolan har en teckenspråkig miljö och även i övrigt kommunikativt och visuellt anpassad miljö. Nu finns ett förslag från en utredning (SOU 2018:41) att kommunerna ska ta över denna verksamhet. Hur ställer ert parti sig till detta förslag?

3. Bör språk och kommunikation ingå i definitionen av goda levnadsvillkor när det gäller boende och daglig verksamhet enligt LSS

4. En utredning som ser över ekonomiskt stöd till organisationer som representerar människor med funktionsnedsättning har nyss avslutats. Hur ser ert parti på den roll ideella organisationer har i samhället idag? Vill ni se ett ökat stöd till de organisationerna?

Nedan följer svaren från riksdagspartierna:

Centerpartiet

Svar 1: För oss är det viktigt att individens behov ska vara styrande i utformningen av samhällets stöd. I Centerpartiet sätter vi aldrig systemen före den enskilda människan. Det betyder också att det är den enskildas behov och önskemål som i grunden ska styra tillgången på teckenspråksutbildning. Som ett komplement för att utveckla sitt kunnande i teckenspråk erbjuder också olika civilsamhällesaktörer teckenspråksutbildning. Det ser vi som viktigt att fortsätta stödja.

Svar 2: Frågan om huvudman för specialskolan behöver en djupare analys och vi har därför inte ännu tagit ställning till utredningens slutsats. Vår utgångspunkt är att barnens bästa ska vara i fokus och att alla barn ska garanteras en bra skolgång. Det är då också viktigt att de elever som idag går i specialskolan får det särskilda stöd som de behöver i sin undervisning oberoende av huvudman.

Svar 3: Alla människor ska ha rätt att leva och forma sitt liv utifrån sina egna önskemål. Vi värnar LSS-lagstiftningen som är en rättighetslag, och där inte minst assistansreformen är en frihetsfråga. Det vill vi värna och utveckla. För oss är det självklart att personer ska ha tillgång till de hjälpmedel som behövs för att de ska kunna ta del av samhällslivet.

Svar 4: Det civila samhället, människors frivilliga organisering är en viktig del av både en fungerande demokrati och välfärdsstaten. Vi är mycket positiva till deras roll i samhällslivet. Vi vill se ett ökat stöd till civilsamhällets organisationer. Vi vill också återinföra och utreda en breddning av avdragsrätten till ideella organisationer.

 

Liberalerna

Svar 1: Det har vi inte tagit ställning till.

Svar 2: Vi tycker att det är en dålig idé. Liberalerna vill tvärtom att staten ska ta tillbaka ansvaret för skolan generellt från kommunerna! Det är viktigt inte minst för elever med funktionsnedsättning eller andra behov av särskilt stöd. Idag är skillnaderna alldeles för stor mellan olika kommuner.

Svar 3: Ja.

Svar 4: Våra utgångspunkter är att statsbidragen till funktionshinderorganisationerna ska bidra till att de kan fungera både som stöd för sina medlemmar och att de kan företräda deras intressen gentemot det offentliga. Regelverken måste ta hänsyn till att just eftersom det är funktionshinderorganisationer kan kostnaderna för verksamheten bli högre – och till att antalet medlemmar inte kan bli hur stort som helst, om organisationen företräder personer med en diagnos eller funktionsnedsättning som inte är så vanlig.

 

Moderaterna

Svar 1: Vi har för närvarande inget sådant förslag. Vi är emellertid beredda att se över förslag om detta noggrant. Det är viktigt att se till så att stöd av döv- och teckenspråkskompetens för föräldrar är väl fungerande.

Svar 2: Vi har för närvarande inget sådant förslag. Det finns flera goda skäl till att specialskolan är statlig. Personer med funktionsnedsättning så som döva har särskilda behov som är svåra att uppfylla av landets 290 kommuner med vitt skilda förutsättningar. Detta talar emot att kommunerna bör överta ansvaret för denna verksamhet.

Svar 3: Vi avvaktar den LSS-utredning som nu pågår och utgår ifrån att den även kommer att beröra frågor som handlar om huruvida språk och kommunikation bör ingå i definitionen av goda levnadsvillkor avseende boende och daglig verksamhet.

Svar 4: Vi ser mycket positivt på ideella frivilligorganisationer som gör ett fantastiskt arbete. De bidrar till att höja det samlade engagemanget inom välfärdens olika verksamheter. Vi har för närvarande inga förslag att om förändra stödet. Däremot anser vi att det saknas väl utbyggda metoder gällande samarbete mellan myndigheter och frivilliga organisationer som inget hellre vill än att bidra för samhällets bästa. Här finns stora möjligheter och potential att kunna använda sig av varandras kunskap och engagemang på ett mer strukturerat sätt.

 

Miljöpartiet

Svar 1: Ja, vi vill att antalet undervisningstimmar i TUFF utökas.

Svar 2: Vi vill inte att kommunerna ska ta över huvudmannaskapet för specialskolan. Vi skulle för övrigt gärna se att namnet specialskola ändras. Teckenspråkiga barn är inte mer ”speciella” än barn i andra språkgrupper. Begreppet specialskola bör därför ersättas med exempelvis grundskola för döva och hörselskadade.

Svar 3: Språk och kommunikation är en central del av vår tillvaro och starkt kopplad till tillgänglighet. Miljöpartiet ville bland annat att kommunikativ tillgänglighet, och däribland tillgång till tolkar, skulle tydliggöras i propositionen om lagen om bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. Vi har som parti inte tagit ställning i just denna fråga om att inkludera språk och kommunikation i definitionen av goda levnadsvillkor, men vi tycker att det är en viktig fråga som det är värt att titta mer på.

Svar 4: Vi ser att civila samhället är en central kraft både för samhällets utveckling och för att individen ska kunna utkräva sina rättigheter. Funktionsrättsorganisationerna fyller en viktig roll både vad gäller politiskt påverkansarbete och i stöd till individen. Under mandatperioden har Miljöpartiet arbetat hårt för att stärka långsiktighet och oberoende i det civila samhället. Statsbidragen till civila samhället har ökat med 1,5 miljarder kronor. Vi vill fortsätta öka stöden under nästa mandatperiod. Vi behöver bryta civila samhällets projektberoende och fortsätta stärka långsiktighet och oberoende.

 

Socialdemokraterna

Svar 1: Vi har idag inget sådant förslag. Men vi utesluter inte att det kan bli aktuellt.

Svar 2: Utredningen föreslår att de sex specialskolor ska tas över av de sex kommuner där skolorna idag är belägna. Utredningens betänkande blev klart i juni och vi har ännu inte hunnit ta ställning till utredningens alla förslag. Det finns bra argument för en förändring men vi vill se remissvaren innan vi tar slutlig ställning.

Svar 3: Regeringen har tillsatt en utredning för att se över LSS-lagstiftningen. Vi vill avvakta utredningens förslag innan vi tar ställning till i detalj vilka förändringar som bör göras. Vi utesluter inte att detta kan bli aktuellt göra förändringar i vad som ska ingå i definitionen, inklusive språk och kommunikation.

Svar 4: De ideella organisationerna har en viktig roll att fylla både i att företräda sina medlemmar i olika sammanhang i samhället men också i det viktiga arbetet med att samverka med beslutsfattare nationellt, regionalt och lokalt. Vi har medverkat till att stödet till funktionshindersrörelsen har höjts den här mandatperioden, och vi utesluter inte att stödet kan behöva öka under nästa mandatperiod.

 

Sverigedemokraterna

Svar 1: Ja vi kan tänka oss det. Men det är många aspekter att ta hänsyn till. Området behöver utredas närmare innan vi kan landa i ett ställningstagande om hur det skulle kunna se ut.

Svar 2: Vi ställer oss negativa till förslaget. Vi vill införa statligt övertagande av skolan.

Svar 3: Vi anser att det är grundläggande att få kommunicera med omvärlden för att leva ett liv som alla andra.

Svar 4: När regeringen kom med regleringsbrevet till Försäkringskassan och när flera domar i förvaltningsdomstolen ändrade villkoren får många med funktionshinder reagerade vi och många organisationer starkt. Vi har, precis som många ideella organisationer kämpat för att LSS ska återställas till den rättighetslag den är.

Vi i Sverigedemokraterna har tillsatt en grupp som arbetar med dessa frågor. Vi har inte budgeterat för ett ökat stöd men det är något vi i gruppen just nu tittar på.

 

Kristdemokraterna

Svar 1: För att ge teckenspråksutbildning till hörande föräldrar behövs teckenspråkslärare som är hörande. För att få fler med teckenspråkskompetens vill vi att teckenspråk ska ingå som tillval i vårdutbildningar. Teckenspråksutbildning ges både till barnet, och till syskonen och föräldrarna. Det är ofta en kommunal verksamhet. Föräldrarnas roll här är otroligt viktig, att de använder teckenspråket i hemmet och känner sig bekväma med det. Vi tror på att stötta familjen och barnet där de befinner sig, i hemmet, i förskolan, skolan eller på arbetet. Vi ser gärna att mer av hörselhabiliteringen sker utanför vårdinrättningarna där barnet tillbringar sin tid. Det är där det ska fungera!

Vi tror också på ett utökat samarbete mellan kommun och landsting för att miljön runt barnet ska fungera så smidigt som möjligt. En utökad teckenspråksutbildning kan behövas i vissa fall. Utvärdering bör göras och därefter tas individuella beslut om eventuell förlängning.

Svar 2: Vi tycker att nuvarande ordning är bra och vill inte att kommunerna tar över verksamheten.

Svar 3: Ja. Språket är grundläggande för hela vår existens som människa. Genom språket grundar du din identitet. Språk är möjligheten att ta makten över sitt eget liv och att kunna påverka samhället. Det är en demokratifråga.
Rätten till teckenspråk finns i Språklagen. Där står: ”Var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska. Den som är döv eller hörselskadad och den som av andra skäl har behov av teckenspråk ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket.”

Svar 4: Vi tror att hela samhället bör ha ett ansvar för att göra människor med funktionsnedsättning delaktiga. Ideella krafter visar ofta mycket goda resultat i skilda områden där de finns. Vi vill stimulera till fler ideella krafter och att vi vid upphandling kan ta hänsyn till ideella mervärden, genom upphandlingsformen Ideellt Offentligt Partnerskap (IOP).

 

Vänsterpartiet

Svar 1: Det är något vi kan tänka oss, men vi har i dagsläget inget sådant förslag som vi driver.

Svar 2: Vi vill förstatliga de delar av skolverksamheten som idag inte är statlig, så detta förslag går lite på tvärs mot vår grundläggande inställning. Vi har dock ännu inte analyserat och tagit ställning till utredningens förslag så vi får återkomma i denna fråga.

Svar 3: Ja.

Svar 4: Vi anser att civilsamhället och alla de ideella organisationer som finns är mycket viktigt för samhället och alla som lever här. Vi vill att staten ska ge dessa organisationer goda förutsättningar att verka, både ekonomiskt och på andra sätt, utan att för den skull detaljreglera saker. Det kan handla om allt från att stärka de statliga anslagen till att tillse att ideella föreningar och organisationer inte jämställs med företag i lagstiftningen eller behandlas som sådana. För att värna organisations- och föreningslivets självständighet anser vi att det bör göras en översyn i syfte att förenkla regelverk och administration för ideella organisationer som ofta sköts av oavlönade personer på fritiden.

En annan grundläggande fråga är tillgången till mötesplatser och samlingslokaler. Lokaler är en förutsättning för föreningslivets och den ideella sektorns möjligheter att bedriva verksamhet. Stödet till samlingslokaler har stärkts under mandatperioden, vi vill stärka och utveckla det ytterligare.

Ovan foto är taget av Melker Dahlstrand, Sveriges Riksdag

Till Intressepolitik
Stäng formuläret.