Riksförbundet DHB

DHB svarar utredningen Ett oberoende public service för alla (SOU 2018:50)

I denna remiss kommenterar DHB "Ett oberoende public service". Nedanstående text är endast en del av vårt svar. Du kan läsa mer i det bifogade materialet.

Riksförbundet DHB väljer att besvara avsnitt 5 i utredningen. Vårt förbund anser det vara av stor vikt att det sker en fortsatt ökning av både kvalitet och kvantitet av program på teckenspråk. Vi har förståelse för de svårigheter som public service-bolagen ställs inför, vi anser det dock vara viktigt att inte se någon motsättning i detta, utan som en utmaning som ska övervinnas. Public service bör ta en proaktiv roll i att lösa den problematik som de ser i kompetensförsörjning.

Riksförbundet DHB är av den starka uppfattningen att program på teckenspråk handlar om språkutveckling och identitet, men även om likvärdighet, att kunna ta del av program som andra barn och ungdomar kan. Ett annat viktigt samhällsperspektiv är att det betyder ökad synlighet för teckenspråk, ett språk som fler grupper i samhället börjar använda vilket leder till ökat behov och ökad efterfrågan. I bolagens långsiktiga målsättning ska barn och ungdomar prioriteras och vårt förbund vill i detta sammanhang uppmärksamma vikten av att public service ska erbjuda teckenspråksproducerade och teckenspråkstolkade program på olika nivåer för alla barn och ungdomar.

När det gäller public service-uppdrag att beakta behov hos personer med funktionsnedsättning, så anser vi att en ambitionsnivå, som det står i betänkandet, är alltför vagt. Riksförbundet DHB vill se en tydlig avsikt och målsättning.

Vårt förbund är medvetna om det förändrade beteendemönstret vad gäller att en del av public service utbud. Vi har därmed förståelse för att en del av utbudet sänds online, däremot anser vi det vara en fråga om likvärdighet att det fortsatt är ett förhållandevis stort antal markbundna sändningar, framförallt när det gäller barn- och ungdomsprogram.

Riksförbundet DHB instämmer i det SDR och SDUF framfört till utredningen, om vikten av att göra nyhetsutsändningar av allvarliga händelser tillgängliga på teckenspråk. Textning är ett alternativ, men kan inte likställas med att få det på teckenspråk, det är viktigt att komma ihåg att det är olika språk.

Riksförbundet DHB vill förtydliga att vi anser att program måste anpassas för en större målgrupp än de som har fått teckenspråk under hela sitt liv. Utredningen har tagit upp §9 i språklagen. Riksförbundet DHB vill även uppmärksamma §14 i samma lag. Där står det i andra punkten att den som är döv eller hörselskadad och den som av andra skäl har behov av teckenspråk ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket (vår kursivering).

 

Ovanstående är endast en sammanfattning av vårt remissvar, läs gärna mer i det bifogade materialet.

Stäng formuläret.