Riksförbundet DHB

Frågor och svar

Här presenteras frekvent ställda frågor så att du lätt kan hitta svaren. Frågorna rör allt från vår verksamhet till vår organisation.

TECKENSPRÅKSUTBILDNING FÖR FÖRÄLDRAR

Vad är TUFF?

TUFF står får Teckenspråksutbildning för föräldrar. Föräldrar som har barn som använder teckenspråk i sin kommunikation kan läsa TUFF. Varje förälder har rätt till 240 timmars utbildning i teckenspråk. Förälder anses även vara särskilt förordnad vårdnadshavare som inte är förälder och som har vård om barnet, den som är gift med en förälder eller bor tillsammans med en förälder under äktenskapsliknande förhållanden, och den som har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i sitt hem.

För att kunna delta i TUFF utbildningen behöver du ha gått landstingets introduktionsutbildning i teckenspråk eller ha motsvarande kunskaper. Kontakta landstinget där du bor. Utbildningen består av kurser i flera steg på sammanlagt 240 timmar. Deltagarna erbjuds boende och barntillsyn vid behov.

Teckenspråksutbildningen förutsätter att föräldrar har vissa kunskaper i teckenspråk. Föräldrarna ska ha deltagit i landstingens introduktionsutbildning eller ha motsvarande kunskaper i teckenspråk för att gå TUFF.

Utbildning och eventuellt boende kostar inget, men man kan få betala en kostnad för maten. När man deltar i utbildningen kan man få TUFF-ersättning från CSN för förlorad arbetsinkomst och reseersättning för vissa resor.

Det finns fem olika anordnare av TUFF och man kan välja var man vill gå sin kurs. De som anordnar TUFF är Södertörns Folkhögskola i Stockholm, Härnösands folkhögskola, Västanviks folkhögskola, DHB Västra i Vänersborg och Önnestads Folkhögskola utanför Kristianstad.

TUFF regleras i Förordning (1997:1158) om statsbidrag för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar

Läs mer på www.spsm.se och www.csn.se

TUFF-anordnare: www.tuffnu.sewww.hfs.se, www.onnestadsfolkhogskola.se, hwww.dhb.se/vastrawww.vastanvikfhs.se

 

 

UTBILDNING OCH NATIONELLA PROV

Får man anpassa ett nationellt prov?

Ja. Skolan får anpassa förutsättningarna för att göra ett nationellt prov. För en elev med funktionsnedsättning kan provet behöva anpassas på olika sätt i samband med genomförandet. Eleven behöver inte ha en formell diagnos för att skolan ska kunna ta beslut om anpassning av provgenomförandet.

Det är skolans rektor som beslutar om anpassning, men hon eller han kan delegera den här beslutanderätten till läraren.

Det är viktigt att skolan genomför anpassningen så att provet fortfarande prövar de kunskaper och de förmågor som respektive delprov avser att pröva. Inför beslut om anpassningar gör därför skolan igenom och ser att skolan tar hänsyn till elevens förutsättningar och vad provet prövar. Inför ett beslut om anpassning är det också viktigt att läraren informerar eleven och eventuellt elevens vårdnadshavare om vad anpassningen innebär och hur provet kommer att bedömas.

Eleven måste i god tid före provtillfället få veta om anpassningarna påverkar bedömningen. Eleven behöver förstå provets syfte och vad som prövas i provet.

De nationella proven är obligatoriska, men om det finns särskilda skäl kan rektorn besluta att en elev undantas från att genomföra ett delprov eller ett prov.

Du kan läsa mer på www.skolverket.se

 

Fick du inte svar på din fråga? Ställ den genom att skicka ett e-postmeddelande till vår e-post kansliet@dhb.se

Stäng formuläret.