Riksförbundet DHB

Frågor och svar

Här presenteras frekvent ställda frågor så att du lätt kan hitta svaren. Frågorna rör allt från vår verksamhet till vår organisation.

VÅRDBIDRAG

Vem har rätt till vårdbidrag?

Du kan få vårdbidrag från att barnet är nyfött till och med juni det år som barnet fyller 19 år.
Du kan få vårdbidrag om

  • du vårdar ett barn med funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom
  • barnet behöver mer tillsyn och vård* än ett barn utan funktionsnedsättning och kommer behöva det i minst sex månader
  • du är försäkrad i Sverige

Vad menas med tillsyn och vård?

Nedan ger vi några exempel på vad som kan avses. Det är alltid en individuell prövning vilket innebär att det kan vara både fler och andra exempel som kan tas upp i ansökan.

Vård kan vara direkta vårdinsatser såsom till exempel medicinering, såromläggning, insmörjning, kontrakturprofylax och behandlingar för att underlätta till exempel andning och cirkulation.  Det kan även vara hjälp och stöd som barnet behöver på grund av sin funktionsnedsättning. Det kan bland annat vara

  • särskild träning
  • hjälp och stöd med att upprätthålla nödvändiga rutiner och strukturer
  • hjälp och stöd med aktivera och motivera barnet

Tillsyn kan vara att ha tillsyn över ett barn som annars kan rymma och då råka ut för olyckor, eller som kan ha svårt att bedöma vad som är farligt och som därmed kan utsätta sig för fara även i välbekanta miljöer. Tillsynen behöver inte bara vara att du aktivt behöver avstyra situationer som är farliga för barnet utan det kan också vara så att du exempelvis behöver finnas tillgänglig i fall något händer när barnet exempelvis är i skolan. Tillsyn kan även vara hjälp i hemmet som förflyttning, vändningar i sängen, hjälp att ta sig ur sängen och hjälp med att duscha.

Särskild träning i samband med kommunikation kan t ex vara tolkning, tid på att ta fram bilder för kommunikation, förklara sammanhang och göra bildkartor. Utbildning i teckenspråk, TAKK, punktskrift och dataprogram kan vara särskild träning. Särskild träning kan också vara att hjälpa till med rutiner och strategier som t ex påminnelser, instruktioner och scheman, att delta i föräldrakurser och att instruera skolpersonal, andra anhöriga eller assistenter.

Vid en ansökan är det viktigt att de behov som tas upp ska vara sådana som barnet har på grund av sin funktionsnedsättning. Det innebär att det stödbehov och tillsyn som barnet behöver ska gå utöver vad som är att anse som ett normalt föräldraansvar i motsvarande ålder. Det är också viktigt att det framgår att barnet har rätt att utvecklas så långt som möjligt och att då kan det vara avgörande med att få särskild träning.

 

Hur mycket pengar kan man få?

Det finns två olika ersättningar du kan få. Du kan ansöka om vårdbidrag för både vård och tillsyn samt merkostnader eller bara för merkostnader.

Belopp för vård och tillsyn:

OmfattningKronor per månad
Helt vårdbidrag9 479 kronor
Tre fjärdedels vårdbidrag7 109 kronor
Halvt vårdbidrag4 740 kronor
En fjärdedels vårdbidrag2 370 kronor

För att få en fjärdedels vårdbidrag ska barnet behöva vård minst sju timmar per vecka. Barnet ska också behöva mycket tillsyn eller så ska merkostnaderna vara stora. För de andra nivåerna finns inte någon specifik gräns, utan vi gör en bedömning utifrån ditt barns behov.

Vårdbidraget är beskattningsbart.

Belopp för merkostnader

Om det uppstår stora kostnader på grund av barnets funktionsnedsättning eller sjukdom så kan man också ansöka om vårdbidrag för merkostnader. Merkostnader kan till exempel vara

  • läkemedel
  • slitage av kläder och inredning
  • byte av bostad
  • tvätt
  • särskild mat
  • vissa resor
  • hjälpmedel

Om man enbart har vårdbidrag för merkostnader kan man få 16 380 kronor till 28 438 kronor om året beroende på hur stora merkostnaderna är.

Om man ansöker om vårdbidrag för vård och tillsyn och har merkostnader som är högre än 8 190 kronor per år så kan man få en del av vårdbidraget skattefritt.

Regler om vårdbidrag finns i lag (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag.

För ansökan av vårdbidrag är det är viktigt att de olika behoven är styrkta genom läkarintyg, helst en läkare barnet haft kontakt med en tid. Det rekommenderas även att åberopa intyg från andra professioner som barnet har kontakt med, t ex logoped, psykolog, arbetsterapeut eller fysioterapeut.

Om man är missnöjd med beslutet?

Om man är missnöjd med Försäkringskassans beslut kan man begära omprövning av beslutet. Omprövning innebär att Försäkringskassan gör en ny prövning av ärendet. De tittar på eventuella nya underlag och allt som finns i ärendet sedan tidigare. Det finns blanketter för omprövning på Försäkringskassans hemsida.

Begäran om omprövning måste komma in till Försäkringskassan inom två månader från den dag man tagit del av beslutet.

Om man är missnöjd även med Försäkringskassans omprövningsbeslut kan det överklagas till förvaltningsrätten. Förvaltningsrättens beslut kan också överklagas kammarrätten och i sista hand till Högsta förvaltningsdomstolen.

Om man anser att man orsakats skada av Försäkringskassans beslut eller handläggning och vill ha ekonomisk kompensation kan man begära skadestånd.

Läs mer på www.forsakringskassan.se

 

TECKENSPRÅKSUTBILDNING FÖR FÖRÄLDRAR

Vad är TUFF?

TUFF står får Teckenspråksutbildning för föräldrar. Föräldrar som har barn som använder teckenspråk i sin kommunikation kan läsa TUFF. Varje förälder har rätt till 240 timmars utbildning i teckenspråk. Förälder anses även vara särskilt förordnad vårdnadshavare som inte är förälder och som har vård om barnet, den som är gift med en förälder eller bor tillsammans med en förälder under äktenskapsliknande förhållanden, och den som har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i sitt hem.

För att kunna delta i TUFF utbildningen behöver du ha gått landstingets introduktionsutbildning i teckenspråk eller ha motsvarande kunskaper. Kontakta landstinget där du bor. Utbildningen består av kurser i flera steg på sammanlagt 240 timmar. Deltagarna erbjuds boende och barntillsyn vid behov.

Teckenspråksutbildningen förutsätter att föräldrar har vissa kunskaper i teckenspråk. Föräldrarna ska ha deltagit i landstingens introduktionsutbildning eller ha motsvarande kunskaper i teckenspråk för att gå TUFF.

Utbildning och eventuellt boende kostar inget, men man kan få betala en kostnad för maten. När man deltar i utbildningen kan man få TUFF-ersättning från CSN för förlorad arbetsinkomst och reseersättning för vissa resor.

Det finns fem olika anordnare av TUFF och man kan välja var man vill gå sin kurs. De som anordnar TUFF är Södertörns Folkhögskola i Stockholm, Härnösands folkhögskola, Västanviks folkhögskola, DHB Västra i Vänersborg och Önnestads Folkhögskola utanför Kristianstad.

TUFF regleras i Förordning (1997:1158) om statsbidrag för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar

Läs mer på www.spsm.se och www.csn.se

TUFF-anordnare: www.tuffnu.sewww.hfs.se, www.onnestadsfolkhogskola.se, hwww.dhb.se/vastrawww.vastanvikfhs.se

 

 

UTBILDNING OCH NATIONELLA PROV

Får man anpassa ett nationellt prov?

Ja. Skolan får anpassa förutsättningarna för att göra ett nationellt prov. För en elev med funktionsnedsättning kan provet behöva anpassas på olika sätt i samband med genomförandet. Eleven behöver inte ha en formell diagnos för att skolan ska kunna ta beslut om anpassning av provgenomförandet.

Det är skolans rektor som beslutar om anpassning, men hon eller han kan delegera den här beslutanderätten till läraren.

Det är viktigt att skolan genomför anpassningen så att provet fortfarande prövar de kunskaper och de förmågor som respektive delprov avser att pröva. Inför beslut om anpassningar gör därför skolan igenom och ser att skolan tar hänsyn till elevens förutsättningar och vad provet prövar. Inför ett beslut om anpassning är det också viktigt att läraren informerar eleven och eventuellt elevens vårdnadshavare om vad anpassningen innebär och hur provet kommer att bedömas.

Eleven måste i god tid före provtillfället få veta om anpassningarna påverkar bedömningen. Eleven behöver förstå provets syfte och vad som prövas i provet.

De nationella proven är obligatoriska, men om det finns särskilda skäl kan rektorn besluta att en elev undantas från att genomföra ett delprov eller ett prov.

Du kan läsa mer på www.skolverket.se

 

Fick du inte svar på din fråga? Ställ den genom att skicka ett e-postmeddelande till vår e-post kansliet@dhb.se

Stäng formuläret.