Riksförbundet DHB

Hörselnedsättning

En hörselskada kan vara allt ifrån knappt märkbar till grav. Är föräldrarna oroliga för sitt barns hörsel måste oron tas på allvar. Viktigt är att hörselskadade barn och deras föräldrar så fort som möjligt får hjälp till kommunikation. Detta för att barnen ska utvecklas språkligt och känslomässigt.

Att ha en hörselskada innebär…

… att man har svårt att uppfatta vissa ljud. Graden av hörselskadan kan variera från lätt till grav. Många barn blir hjälpta med hörapparat och tekniska hjälpmedel som t ex hörselslinga och många blir duktiga på läppavläsning. Men det brukar ändå vara svårt att höra i vissa miljöer och situationer.

Hur många barn med hörselskador finns det?

Varje år föds ungefär 200 barn med en hörselskada som innebär att de behöver hörapparat eller teckenspråk för att kommunicera. Under uppväxten ökar antalet hörselskadade med 200 per årskull. I åldern 0-20 år finns det ca 10 000 barn.

Teckenspråk och tvåspråkighet

Barnet behöver, utöver svenska i tal och skrift, en kommunikation de kan lita på – en säker kommunikation. Många hörselskadade behöver därför även ett språk som bygger på synen istället för hörseln, dvs. tecken­språket. De blir då tvåspråkiga och kan välja språk beroende på situation. Det kan också vara tryggt att kunna använda tolk t ex vid högskolestudier. En del barn tycker det är bra med tecken som stöd till talad svenska.

Identitet

Hörselskadade barn och ungdomar behöver träffa varandra. Det är också viktigt att de får träffa vuxna som varit hörselskadade sedan barndomen för att på så sätt skaffa sig en identitet. Många hörselskadade kan berätta om sin uppväxt, då de försökt fungera på hörandes villkor men inte klarat av det. När de väl kommit i kontakt med andra som upplevt samma sak, har de funnit en grupptillhörighet och kan bygga upp sitt självförtroende.

Förskolor

Det finns förskolor för hörselskadade och döva barn på några orter i Sverige. På en sådan förskola får de dessutom möjlighet till teckenspråk eller tecken som stöd. Som alla andra barn blir de starka och trygga om de får bejaka sig själva, hitta gemenskap och känna identifikation med sin egen grupp.

Skolor

För hörselskadade barn finns olika skolalternativ beroende på barnets behov. Det finns statliga specialskolor på olika orter i Sverige. De tar emot döva och gravt hörselskadade barn. I klasser med döva elever sker undervisningen på teckenspråk. I klasser med hörselskadade elever sker undervisningen på tal med tekniska hjälpmedel.

Det finns också kommunala hörselskolor som vänder sig till hörselskadade och ibland döva barn. Barnen går då i mindre klasser. De hörselskadade barnen har hjälp av tekniska hjälpmedel, de döva har undervisning på teckenspråk. Barnen kan även gå i hörselklass/grupp på hemorten. Då samlar kommunen ett mindre antal barn i en klass i en skola med hörande barn. I hörselklassen/gruppen används tekniska hjälpmedel, t.ex. hörselslinga och mikrofonsystem. Numera finns även bärbara mikrofonsystem som underlättar deltagande i fritidsaktiviteter.

Många lätt hörselskadade barn går individualintegrerade i en hörande klass. Även där kan man ha tekniska hjälpmedel för att underlätta lärsitua­tionen. Det är viktigt att alla blir informerade om elevens funktionsned­sättning och att man tar hänsyn till detta. Det är också viktigt att lärare och övrig skolpersonal känner till att man kan vända sig till Specialpeda­gogiska skolmyndigheten (SPSM) för att få hjälp. En del går även i vanlig klass kombinerat med vissa ämnen i hörselgrupp, så kallat hörselspår.

Gymnasium

Katrinelundsgymnasiet i Göteborg har hörselklasser på gymnasienivå för hörselskadade. I Örebro finns Riksgymnasiet för döva och hörselskadade (RGD-RGH).

Statliga specialskolor

Kristinaskolan – Härnösand
Birgittaskolan – Örebrohorapparat1
Manillaskolan – Stockholm
Vänerskolan – Vänersborg
Östervångsskolan – Lund

Kommunala skolor med hörselklasser

Solanderskolan – Piteå
Pilskolan – Uppsala
Alviksskolan – Stockholm
Kannebäckskolan – Göteborg
Talavidskolan – Jönköping
Silviaskolan – Hässleholm
Elinebergsskolan – Helsingborg
Stenkulaskolan – Malmö

Cochleaimplantat, CI

Vem har nytta av ett CI ?

Baby med CI läserDöva eller gravt hörselskadade har nytta av ett CI. Detta kan antingen vara barn som föda eller som fötts med hörsel men som i vuxen ålder blivit döv (vuxendöv). För barn når man bäst resultat ju tidigare operationen görs – idag opereras från ca 1 års ålder. För vuxendöva når man bäst resultat genom att göra operationen så snart som möjligt efter det att man blivit döv genom tex en hjärnhinneinflammation.

 

Nationalencyklopedin definierar CI på detta sätt:

Bild på ett öraCI är en form av hörapparat för helt döva eller gravt hörselskadade. Den består av en mikrofon kopplad till en talomvandlare, som i sin tur överför ljudvibrationerna till elektriska signaler, som går till en i skallbenet inopererad mottagare. Via till denna anslutna elektroder, vilka är insatta i innerörat, stimuleras hörselnerven och hjärnan uppfattar ljud.
Bilden bredvid visar hur signalen går in från mikrofonen till hörselnerven:

Vem gör CI-operationer ?

CI-operationer görs av så kallade CI-team. Du hittar en lista på CI-team under Tekniska hjälpmedel i Länkar.

Vem kan få ett CI ?

Detta är en bedöming som CI-teamet gör efter det att man fått remiss från den Hörselvård man är i kontakt med. Alla CI-team har inte samma kriterier.

Rent generellt torde följande kriterier användas:

– Vara gravt hörselskadad eller döv
– Ha ingen eller mycket liten hjälp av en hörapparat
– Vara medicinskt lämplig för en operation
– Vara motiverad

För barn som fötts döva vill man normalt sett inte operera allt för gamla barn eftersom man gör bedömningen att det är tveksamt vad man når för resultat. Du kan läsa mera om de olika CI-teamens kriterier på deras egna webb-sidor.

Hur bra hör man med ett CI?

Baby med CIDet här är en svår och omstridd fråga. Hur bra man hör med ett CI är alltid i hög grad individuellt och det är mycket svårt för CI-teamet att förutsäga resultatet. Att ha ett CI innebär att man i större eller mindre grad är hörselskadad. De barn som föds döva idag och får ett CI tidigt utvecklar i regel ett talspråk och lär sig tala och höra svenska.

 

Många faktorer påverkar hur bra nytta man har av sitt CI:

Hjärnans förmåga att tolka det ljud som skapas av CI
Hur mycket man hört förut (hörselminne)
Förmåga att läsa på andras läppar (avläsning)
Motivation
Pedagogik och användning efter operation

Användare av CI har liknade problem som användare av hörapparater i bullriga miljöer. Har man bara ett CI kan det vara svårt att veta varifrån ljud kommer. Detta och förmågan att höra i bullriga miljöer förbättras av att ha två stycken CI – ett på vardera örat. CI kan också användas i kombination med hörapparat på andra örat. Hur bra detta fungerar är högst individuellt.

Som hörselskadad är det viktigt att ha en säker kommunikation för att inte hamna utanför. Därför är det viktigt att barn och vuxna med CI får tillgång till teckenspråk så att de ges möjlighet att själva välja första och andra språk. Man bör här tillämpa en ”försiktighetsprincip” eftersom det är svårt att förutsäga språkutvecklingen. Det finns ingen motsättning mellan talad svenska och teckenspråk – språken drar fram varandra!

Stäng formuläret.