DHB Västra

Avslutade projekt

Här hittar ni alla projekt som har avslutats. Läs intressanta slutresultat och ta del av olika material som ev. har framtagits.

KomHit

KomHit– för barns rätt till delaktighet och kommunikation i vårdsammanhang.
Mer information finns på www.kom-hit.se och www.bildstod.se

Hur går det med projektet? Olika avdelningar berättar:
SÄS Borås har stöd hos chefer för att implementera bild-stöd och därför går det bra. Med KomHit projektet presenterades en lösning på ett problem som chefer redan formulerat och man behövde inte sälja in idén. SÄS anordnar utbildningsdagar och uppföljningsmöten. Bildstödstavlor kommer att sättas upp i varje patientrum för att göra barn och anhöriga delaktiga enligt Nya Patient lagen 2015. Ansvariga för projektet fortsätter att sprida info även internationellt, t ex på barnsäkerhetsymposium. I en studie med 80 barn fick hälften bild-stöd före vårdbesök och hälften fick inte. (man har alltid haft bild-stöd och förklaring under själva vårdbesöket så det kvarstod). Resultatet blev att betydligt färre var oroliga när de kom till mottagningen.

Det största problemet med att nå ut med projektet är annars att få stöd hos chefer.

bildstodFlera avdelningar menar att det har varit krångligt med utvärdering samtidigt med implementering. Men det vägs upp av positiva kommentarer och solskenshistorier från personalen och familjer. Kallelsen med bilder har gjort succé från början. Den administrativa personalen är minst positiv. Man kan skicka till Regiontryckeriet för tryckning.
BNK Göteborg sprider kunskap om KomHitprojektet genom att dela ut broschyrer till föräldrar och personal. De erbjuds introduktion i vad kommunikationsstöd är och hur man använder det. BNK handleder specialpedagoger ute i förskolorna samt uppmuntrar dem att gå någon av de utbildningar som finns via DART. En utbildnings
insats riktad till skolorna är under uppbyggnad
där bl a introduktion av AKK kommer att ingå.
På Barnlogopedi Göteborg skickas bildstödkallelse som bilaga till kallelsen från Elvis. Alla logopeder har en schemabok, som används av de flesta, men inte av alla. Väntrummet har bildkartor. Många barn och familjer – inte minst de flerspråkiga – har stort stöd av bilderna. Arbetsterapin på DSBUS erbjuder workshops för föräldrar i bildstödsanvändande.
Mun-H-Center informerar om KomHit på Tandläkarprogrammet. Marianne på Pedodonti föreläser om KomHit på tandvårdskonferenser. Marianne tar alltid emot med bild-stöd. Patienten får ett inplastat bild-stöd med sig hem om man inte lyckas med den planerade åtgärden.
Man planerar att skicka kallelser med bild-stöd. Alla tandsköterskor använder bild-stöd, men många tandläkare kan inte ta till sig det.
Gunnel på Dart/Regionhabiliteringen berättade om lyckad användning av bild-stöd i andra sammanhang. I somras anordnades Flex-O, O-ringen för alla. Då använde funktionärer kommunikationsknippa och bild-stöd.

bildstod2Vad finns det för hinder och problem för projekt KomHit?
Trögt att komma igång med användning.
Om inte chefer förstår och ser till att inspirera och organisera personalen funkar det inte. Gäller även utbildningstillfällen såväl som implementering i verksamhet och dagliga rutiner.
Krångligt med utvärdering. Administrations-personal tycker det är jobbigt att fixa kallelser utöver ordinarie arbetsuppgifter. Regiontryckeri kan fixa istället om inte speciell ansvarig sekreterare eller IT-kommunikationssamordnare utses/ anställs.
Vid ombyggnad tycker inredare att bild-stöd på väggar förfular. De förstår inte att det är ett redskap i behandlingen.

Vad är positivt med projekt KomHit?
Kallelsen med bild-stöd har gjort succé!
Barnen är snabba att använda bild-stöd om det finns tillgängligt.
Barnen är tryggare när de kommer, mer förberedda och sitter med kallelsen i väntrummet.
Barnen pratar mer spontant i olika bedömningssituationer.
Det är bättre ordning på leksaker i väntrummet – där bild-stöd finns.
Alla barn har möjlighet att fråga och ifrågasätta med hjälp av bilderna. Även läskunniga barn har nytta av bild-stöd – i vårdsammanhang finns nya ord och utrustning som barnen inte mött tidigare.
Även toalettbesök och på-avklädning sker mer självständigt med bildstödet på avdelningen.
Anpassningsbart. Det är viktigt att tänka på att en del barn är mycket känsliga inför att det saknas bild till visst moment eller om det skulle dyka upp en annan person som inte finns på foto.

DART fortsätter att sprida informationen om kommunikativ tillgänglighet i alla forum, svarar på frågor och stöttar på olika sätt. Man kan fortfarande skicka in önskemål om bilder som man vill ha gjorda. Och vi som är föräldrar behöver fråga efter bild-stöd och ställa krav på vårdavdelningar för att säkra våra barns rätt till delaktighet i vårdsammanhang enligt nya patient lagen 2015.

Styrelseledamot och representant i projektet Marie-Louise Fritzén

Stäng formuläret.