1950-talet

Under 50-talet drev förbundet frågan angående elevernas boende. Eleverna bodde på internat vid skolorna och föräldrarna var mycket oroade av den undermåliga boendeformen. Under 70-talet ersattes internaten med elevhem.

Det fanns inga möjligheter för döva till högre teoretiska studier. I stället erbjöds de att gå en ”fortsättningsskola”. För pojkarna fanns skolan i Vänersborg och för flickorna i Växjö. Intresse för teoretiska studier fanns dock och 1955 började en utbildning, motsvarande dagens gymnasieskola, på försök på Blockhusudden i Stockholm. Initiativet togs av Sverige Scoutförbunds stiftelse som även bidrog med medel till skolan.

Samma år ansökte DBM om medel för att på försök ordna kvällskurser i tal- och avläsning vid dövskolorna för eleverna och äldre intresserade döva. Ansökan beviljades och projektet genomfördes.

Genom Dövstumsföreningens tidskrift spred DBM information till medlemmarna runt om i landet. DBM fick en egen sida i tidningen. Under de första åren trycktes ett meddelandeblad en gång om året, som bland annat innehöll årsberättelse och årsmötets protokoll. Först på 70-talet fick förbundet en egen tidning.