DHB Mellersta

2020-05-20

Antagningsregler till Klöverängens förskola.

Fråga om vilka alternativ som erbjuds de barn som tillhör målgruppen men inte antas till Klöverängen.

Riksförbundet för döva, hörselskadade barn och barn med språkstörning, DHB, är en föräldraorganisation som startade 1949 och aktivt arbetar för att våra målgrupper ska vara delaktiga, jämlika samt ha inflytande i ett tillgängligt samhälle. Även barn med ytterligare funktionsnedsättningar är en viktig grupp inom vår organisation. Grunden för våra ställningstaganden är våra samlade erfarenheter i förbundet. Viktiga utgångspunkter för vårt arbete är Barnkonventionen och FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Vårt arbete utgår även från Sveriges språklag, som ger svenskt teckenspråk ställning motsvarande de nationella minoritetsspråken.

Fråga om antagningsregler till Klöverängens förskola.

Riksförbundet DHB har tagit del av den uppdragshandling om Klöverängens skola som är daterad den 23 januari 2020. Under Verksamhetens omfattning står följande:

”Klöverängens förskola tillhandahåller platser till barn med behov av teckenspråk som är folkbokförda och bosatta i Örebro kommun. Med barn med behov av teckenspråk avses döva och hörselnedsatta barn samt barn med CI (cochleaimplantat). Om prioritering behövs erbjuds döva barn plats i första hand. Placering sker med stöd av medicinsk bedömning eller specialistbedömning.”

 Efter att ha mottagit signaler om att det föreligger oklarheter i prioriteringsordningen till Klöverängen skulle Riksförbundet DHB vilja ställa frågan om vad det är som är avgörande för om ett barn ska ges plats? Vilken gränsdragning sker mellan dövhet och hörselnedsättning? Eftersom placering sker med stöd av medicinska bedömningar och underlag från specialister är vi intresserade av att veta vilka kriterier som underlagen ska bekräfta och vilken betydelse de har i huruvida ett barn ska erbjudas plats eller ej? Ur ett rättssäkerhetsperspektiv bör en ansökningsprocess vara så transparent att den enskilde har möjlighet att förutse vilka förutsättningar som råder. Detta för att undvika varje misstanke om diskriminering. Vårt förbund menar att när det gäller Klöverängen saknar vi en tydlighet som vi nu hoppas kunna få svar på.

Fråga om vilka alternativ som erbjuds de barn som söker till Klöverängen för att få tillgång till det teckenspråk som erbjuds där, men som inte antas.

Vårdnadshavare till barn med en hörselskada som ansöker om en plats för sitt barn på just Klöverängens förskola gör det för att, de anser att en placering där det finns tillgång till teckenspråk, skulle vara gynnsamt för barnets språkutveckling.

I de fall då barn nekas på grund av platsbrist, vilket vi som organisation inser kan vara en realitet som uppstår, skulle vi vilja veta vilka alternativ som då erbjuds de barnen? Den lagstiftning och det styrdokument som bör hållas i åtanke här är Språklagen (2000:600) § 9, Skollagen (2010:800) 2:2 och Läroplanen för förskolan, Lpfö18. Märk väl att i det sistnämnda dokumentet regleras rätten till ett främjande av språkutvecklingen för alla barn som av olika skäl har behov av teckenspråk.

Dag som ovan

Jan Höglund

Ordförande Riksförbundet DHB

Till Intressepolitik
Stäng formuläret.