Utvecklingsstörning

Att inte förstå och inte kunna göra sig förstådd…

Det är svårt att inse vidden av denna oerhörda konflikt. Att som barn samtidigt befinna sig i livets viktigaste utveck­lingsskede ställer hela känslolivet på ända. Som förälder kan det vara svårt att veta varför ens barn inte förstår vad man säger.

Att vara döv eller hörselskadad i kombination med en utvecklingsstörning innebär…

… att man har stora svårigheter att kommunicera. Därför är det viktigt att föräldrarna och barnet kan börja lära sig tecken­språk så fort man konstaterat hörselskadan. Tecken­språk fungerar oftast bra eftersom det är ett språk som både syns och känns.

Identitet

Som alla andra barn blir döva/hörsel­skadade barn med utveck­lingsstör­ning starka och trygga om de hittar gemenskap och känner identifikation med sin egen grupp. Det är viktigt för självförtroendet att inte alltid känna sig annorlunda och bli särbehandlad.

Förskolor

Det finns ingen speciell förskola för döva/hörselskadade barn med utveck­lingsstörning. De går istället integre­rade i förskolor för döva och hörsel­skadade barn, där sådana finns eller i hörande förskolor.

Det viktigaste är att man tar hänsyn till barnets behov, som bl.a. är teckenspråk. Personalen måste få utbildning om barnets olika funk­tions­nedsättningar och hur de påverkar varandra.

Skolor

På fem orter i Sverige finns statliga specialskolor för barn som är döva eller hörsel­skadade. Dessa skolor tar även emot barn med lätt utvecklings­störning. Den enda specialskolan för döva och hörsel­skadade barn med utvecklings­störning finns i Örebro och heter Åsbackaskolan (t.o.m vårterminen 2014 fanns Åsbackaskolan i Gnesta). Skolan är statlig och tar emot elever från hela landet. Man undervisar på tecken­språk eller använder alternativa kommunikationsmetoder.

I kommunerna finns särskolor för barn med utvecklingsstörning. En del sär­skolor har kommunikationsklasser där man använder tecken som stöd eller alternativa kommunikations­metoder.

I den obligatoriska särskolan, dvs. tränings- och grundsärskolan finns cirka 800 elever med hörselskador och ytterligare någon eller några funktions­nedsättningar. Gymnasie­utbildning kan eleverna få i Riks­gymnasiesärskolan i Örebro. För vissa elever kan Mo Gård i Finspång vara ett alternativ.

Råd och stöd

Specialpedagogiska skolmyndighetens resurscenter döv/hörsel i Stockholm ger råd och stöd till kommunerna. De kan även, efter önskemål från föräldrarna erbjuda information, konsultation och/eller specia­l­peda­gogiska utredningar för eventuella vidare åtgärder.

Vad är utvecklingsstörning?

Den intellektuella begåvningen utvecklas upp till 20 år. För en utvecklingsstörd går utvecklingen långsammare och når ibland bara upp till ett litet barns nivå. Det betyder inte att en utvecklingsstörd är som ett barn vid vuxen ålder utan hon förändras och påverkas av erfarenheter och lärdomar precis som alla andra människor. Utvecklingsstörning kan ha många orsaker, till exempel kromosomavvikelser, fosterskador eller förlossningsskador. Oftast är orsaken okänd. Personer med diagnosen utvecklingsstörning har en intelligenskvot (IQ) på under 70. Man brukar också dela upp utvecklingsstörning i tre olika nivåer:
Lindrig utvecklingsstörning

Intelligenskvot 50-70. Har ett logiskt tänkande och kan förstå och använda abstrakta symboler (till exempel siffror och bokstäver). Till skillnad från personer med måttlig och grav utvecklingsstörning kan de i tankarna gå utanför sin egen verklighet och sina egna erfarenheter. De kan, med vissa begränsningar, diskutera aktuella händelser, förstå klockan, förstå pengars värde, läsa, skriva, räkna och förstå konsekvenserna av sina handlingar. De har ett konkret språk men kan ha svårt att förstå ordspråk och abstrakta uttryck, till exempel ”kasta ett öga på”, ”lägga benen på ryggen”. Många bor självständigt i egen lägenhet, kan ha ett arbete eller daglig verksamhet och delta i samhällslivet.

Måttlig utvecklingsstörning

Intelligenskvot 20-50. Begåvningen skiftar mycket mellan olika personer. Personer med måttlig utvecklingsstörning förstår konkreta symboler, t ex bilder, och kan ordna sina upplevelser (t ex förut – nu – sedan). Deras tänkande är så pass utvecklat att de kan känna igen bilder och förstå vad de föreställer. De kan därför känna igen vanliga ord som om de vore bilder. Däremot kan de ha svårt för att läsa, skriva och räkna på traditionellt sätt. De kan ha ett delvis utvecklat talat språk och förstår talat språk om det är enkelt och konkret. De kan utveckla ett eget sätt att kommunicera. De förstår bilder, till exempel sin egen spegelbild, de kan minnas personer, djur, saker, platser och händelser som de har upplevt. De behöver hjälp av människor som ser till att de har det bra och att de får tillgång till personliga begåvningsstödjande hjälpmedel.

Grav utvecklingsstörning

Intelligenskvot under 20. Den som har en grav utvecklingsstörning har stannat på en tidig utvecklingsnivå och upplever allt på ett mycket konkret sätt. Personer med grav utvecklingsstörning har svårt att föreställa sig och komma ihåg personer, djur och saker som de inte ser framför sig. De kan också ha svårt att förstå bilder, till exempel sin egen spegelbild, talat språk och de kan inte utveckla ett eget talspråk. De använder kroppen för att kommunicera. Personer med grav utvecklingsstörning upplever grundkänslor som glädje, upphetsning, ångest och ilska. De kan ha svårt att hantera intryck med hög intensitet. Ofta riktas aggressioner mot den egna personen i ett självskadande beteende. Många har ett eller flera funktionshinder utöver utvecklingsstörningen, till exempel rörelsehinder, syn- eller hörselnedsättning. De behöver mycket hjälp av människor de känner väl.