| En hörselskada kan vara allt ifrån knappt märkbar till grav. Är föräldrarna oroliga för sitt barns hörsel måste oron tas på allvar. Viktigt är att hörselskadade barn och deras föräldrar så fort som möjligt får hjälp till kommunikation. Detta för att barnen ska utvecklas språkligt och känslomässigt. Att ha en hörselskada innebär... ...att man har svårt att uppfatta vissa ljud. Graden av hörselskadan kan variera från lätt till grav. Många barn blir hjälpta med hörapparat och tekniska hjälpmedel ex vis hörselslinga och många blir duktiga på läppavläsning. Men det brukar ändå vara svårt att höra i vissa miljöer och situationer. Teckenspråk och tvåspråkighet Barnet behöver en kommunikation de kan lita på – en säker kommunikation. Många hörselskadade behöver därför även ett språk som bygger på synen istället för hörseln, dvs teckenspråket. De blir då tvåspråkiga och kan välja språk beroende på situation. Det kan också vara tryggt att kunna använda tolk t ex vid högskolestudier. En del barn tycker det är bra med tecken som stöd till talad svenska Identitet Hörselskadade barn och ungdomar behöver träffa varandra. Det är också viktigt att de får träffa vuxna som varit hörselskadade sedan barndomen för att på så sätt skaffa sig en identitet. Många hörselskadade kan berätta om sin uppväxt, då de försökt fungera på hörandes villkor men inte klarat av det. När de väl kommit i kontakt med andra som upplevt samma sak, har de funnit en grupptillhörighet och kan bygga upp sitt självförtroende. Förskolor Det finns förskolor för hörselskadade och döva barn på många orter i Sverige. Som alla andra barn blir de starka och trygga om de får bejaka sig själva, hitta gemenskap och känna identifikation med sin egen grupp. På en förskola får de dessutom möjlighet till tecken som stöd eller teckenspråk. Skolor För hörselskadade barn finns olika skolalternativ beroende på barnets behov. Det finns statliga specialskolor på olika orter i Sverige. De tar emot döva och gravt hörselskadade barn. I klasser där det finns döva elever sker undervisningen på teckenspråk men några av specialskolorna har särskilda klasser för hörselskadade där undervisningen sker på tal. Det finns också kommunala skolor som vänder sig till hörselskadade och ibland döva barn. Barnen går i mindre klasser, hörselklasser. De hörselskadade barnen har hjälp av tekniska hjälpmedel. De döva har undervisning på teckenspråk. Hörselskadade barn kan även gå i hörselklass/grupp på hemorten. Då samlar kommunen 4–5 barn till en klass som går i en vanlig skola med hörande barn. I hörselklassen/ gruppen används tekniska hjälpmedel, t.ex. hörselslinga. Se faktaruta för lista över skolorna i Sverige. Många lätt hörselskadade barn går integrerade i en hörande klass. Även där kan man ha tekniska hjälpmedel för att underlätta inlärningssituationen. Det händer att integrerade barn inte mår bra därför att kommunikationen inte fungerar och det kan leda till problem för eleven och klassen. Därför är det viktigt att alla blir informerade om elevens funktionsnedsättning och att man tar hänsyn till detta. Det är också viktigt att lärare och övrig skolpersonal känner till vart de kan vända sig för att få hjälp. Det finns ett gymnasium med riksintag i Örebro för döva, RGD och ett för hörselskadade, RGH. Kannebäckskolan i Göteborg och Bromma gymnasium i Stockholm har hörselklasser på gymnasienivå för hörselskadade. Hur många barn med hörselskador finns det? Det finns cirka 10.000 barn och ungdomar med hörselskada 0-20 år i Sverige. Av dem har 4.200 lättare hörselskada utan hörapparat, 3.900 hörapparat och varierande grad av hörselskada, 430 har CI och 400 är döva. Sen räknar vi med att det därutöver finns ett mörkertal som vi inte känner till. Siffrorna är från år 2008. |  | "När fröken tecknar hör jag allt hon säger." |  Ta hem denna sida som PDF-fil här!  | DHB arbetar för: -
Tidig upptäckt, allsidig information och stöd under hela uppväxten -
Rätt till språkstimulerande miljö förskola/skola -
Rätt till flexibel teckenspråksutbildning för barn, föräldrar och anhöriga -
Måluppfyllelse i skolan genom utveckling av pedagogik, läromedel och tekniska hjälpmedel -
Rätt till kvalitativ tolk efter behov - Tillgänglig kultur, fritid och media
- Allsidig forskning och kreativt utvecklingsarbete
| |